Eller, Hur skriver man en bra C-uppsats på högskolenivå?

Webben är full med åtskilliga tips och råd kring hur disposition, struktur och innehåll ska utformas vid skrivandet av en essä eller C-uppsats. Men kring bra metodiker för ett framgångsrikt skrivande finns inte lika mycket information att tillgå.

Denna metodik framtogs speciellt som en hjälp till studenter som har lite svårare för författande och skrivande på svenska. Det röra sig om utlandsfödda studenter men jag har även erfarit att ämneslärarstudenter inom matematik och fysik, inte har lika lätt för författande som för ekvationer.

Denna framtagna metodik kan även användas som en del av studierna, punkt 1 och 2, för att öka inlärandet, där punkt 3 och 4 tillkommer när skriftliga texter ska produceras.

  1. Intressant text och/eller text som bedöms extra viktig för lärandet markeras med överstrykningspenna i läromaterialet. Markerad text kan utgöras av en rad i läromaterialet, del av en rad, ett helt stycke eller flera stycken.
  2. Varje markerat textstycke refereras (återges) med egna ord (som vanligt). Referaten skrivs med olika färg för olika läroböcker eller läromedel. Referaten blir till pusselbitar som ska läggas i ett skriftligt pussel, där det bör undvikas att alltför många pusselbitar av samma färg placeras bredvid varandra. Att välja referatskrivning till varje överstrykning i läromedlen, innebär även ytterligare ett lärotillfälle för text som bedömts vara extra viktig eller intressant.
  3. Sortera pusselbitarna i grupper som skapas för pusselbitar som liknar varandra, det vill säga textstycken från olika läromedel som beskriver liknande delar.  När det finns några pusselbitar i varje grupp brukar det framgå hur grupperna kan kategoriseras och namnges. Denna kategorisering kan sedan blir till stycken och underrubriker i essän. Sträva efter att försöka skapa texter med blandade färger, vilket innebär att inom ett stycke eller visst textavsnitt återfinns referat från flera läromedel.
  4. När essän innehåller ett visst antal underrubriker baserade på kategorier, kan en huvudrubrik till essän bestämmas. Detta är alltså ett omvänt sätt att arbeta jämfört med det mer traditionella sättet där huvudrubrik sätts först och därigenom bestämmer den innehållet i essän. I detta omvända sätt att arbeta blir det understrykningarna i läroböckerna, det vill delar som identifierats som viktiga, som bestämmer essäinnehåll. Metoden går givetvis att använda även om huvudrubrik bestäms först, men då krävs en selektering av referat som passar ihop med huvudrubriken.
  5. Slutligen skrivs egen text mellan pusselbitarna så texten hänger ihop och flytet på bra, samt egna reflektioner bifogas till de pusselbitar eller stycken där det är relevant. Som oftast behövs även ”kill your darlings” göras, det vill säga att text behöver plockas bort för att hamna inom ramarna. När denna metodik används får en student som tidigare haft svårt att skriva ihop tillräckligt med text till en essä, lyxproblemet med för mycket text!

Som ett exempel på metodiken har jag valt en essäuppgift om skolutveckling och kvalitetsarbete i en universitetskurs som heter ”Läraruppdraget”. Hela essän finns att läsa här Varför lyckas vissa skolor bättre? – ProXess Education

Den referenslitteratur som använts till essän är följande:

Håkansson, J. (2017). Systematiskt kvalitetsarbete i förskola, skola och fritidshem: strategier och metoder. (andra upplagan) Lund: Studentlitteratur.

Håkansson, J., & Sundberg, D. (2017). Utmärkt skolutveckling. Forskning om skolförbättring och måluppfyllelse. Stockholm: Natur och kultur.

Skolinspektionen. (2014). Från huvudmannen till klassrummet – tät styrkedja viktig för förbättrade kunskapsresultat.

Skolverket. (2013). Forskning för klassrummet. Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i praktiken. Stockholm: Skolverket.

Punkt 1. Markering av text i läromaterialet.

Överstrykningspenna används för att markera viktig text i både läromedel i form av läroböcker och i digitalt läromaterial, om än överstrykningspennan är en digital variant för den senare.

Understryckningar, i lärobok till vänster och i digitalt läromedel till höger

Punkt 2 – Referat eller återberättelse av markerad text

Det studentmaterial som har markerats innehåller ofta väldigt många markeringar totalt varvid en selektering av vilka rader eller stycken som ska refereras kan behövs. Vilket verktyg som används för att skriva referaten har även betydelse. Ett ordbehandlingsprogram som Words kan användas men då kan punkt 3, när ”pusslet” ska läggas, bli lite krångligare. Genom att använda sig av exempelvis PowerPoint och skriva referaten som fristående stycke, blir det enklare att flytta runt pusselbitarna när ett textinnehåll ska komponeras.

Följande rader har strukits över i läroboken: Håkansson, J. (2017). Systematiskt kvalitetsarbete i förskola, skola och fritidshem: strategier och metoder. (andra upplagan) Lund: Studentlitteratur.

Det referat (den återberättelsen) som görs för de understrukna raderna är detta:

Skolinspektionens granskningar visar att vid systematiskt kvalitetsarbete är bedömningsgrunderna i regel allmänt hållna, samt är i stort sett bara omskrivningar av formuleringar i styrdokumenten (Håkansson, 2013).

Nu valdes en turkos färg för referatet när det kanske egentligen borde haft en rödaktig nyans, men röd färg redan valt och upptaget för texter från Skolverket (2017). Det viktiga är dock inte att överstrykningsfärg och referatfärg överensstämmer, utan det viktiga är att referaten från olika läromedel har olika färg. Understrykningsfärgerna är ju dels begränsade och alla understrykningar i digitala läromedel kommer att få gul färg.

Referat av en eller ett par rader är relativt enkelt att göra eftersom referaten blir en form av omskrivning av texten, där befintliga ord kombineras med egna ord och/eller synonymer för i texten förekommande ord. En viss försiktighet måste vidtagas så att inte referatet blir alltför likt den ursprungliga texten och därmed anses vara plagiat. Denna metodik där en text komponeras med hjälp av referatpusselbitar minskar dock plagiatrisken, eftersom det kommer att bli en helt ny text med referaten i ett annat sammanhang än ursprungstexten när väl ”pusslet” läggs. Därav gör det mindre att vissa referat kan ha vissa likheter med ursprungstexten än om hela läroboksstycken refereras, vilket ofta gör vid traditionellt essäförfattande.

Referat nedskrivna i Word

För läroboken Håkansson, J., & Sundberg, D. (2017). Utmärkt skolutveckling. Forskning om skolförbättring och måluppfyllelse. Stockholm: Natur och kultur, är referaten av överstrykningarna i läroboken skrivna i Word med grön färg.

Referat nedskrivna i PowerPoint

För övriga läromedel är referaten skrivna i PowerPoint med olika färger för de tre läromedlen.

Raden ”Skolinspektionens granskningar…” visar att raden är skriven som ett fristående stycke, vilket enkelt kan flyttas som en pusselbit när texten ska sammanställas. Förflyttning av pusselbitarna (cut and paste) är bättre än att kopiera dem (copy and paste), eftersom vid kopiering tillkommer ett moment där man måste hålla reda på vilka pusselbitar som har använts.

Punkt 3 – Sortera och placera pusselbitarna i grupper

När sortering av ”pusselbitar” till essäuppgiften som handlar om skolutveckling och kvalitetsarbete inleds, uppmärksammas att många referat handlar om läraren och lärarens betydelse för undervisning och skolutveckling. Därav blir det naturligt att skapa en kategori som får arbetsnamnet läraren.

Eftersom referaten här har skrivit i PowerPoint är det enkel att flytta (cut and paste) pusselbitarna till sidan läraren. Tre av de fyra läromedlen tar upp lärarens betydelse, där referaten från olika läromedel har olika färg, samt Skolverket (2013) är den källa som genererat flest pusselbitar om läraren.

Här har jag valt att ”lägga pusslet” i PowerPoint vilket gör det enkelt att flytta runt pusselbitarna och möblera om i texten, men det har nackdelen att pusselbitarna måste flyttas ytterligare en gång till Word. Därav är det en fördel att istället klippa ut pusselbitar från PowerPoint och klistra in dessa i Word, men det kan innebära att det blir lite krångliga att möblera om i texten.

Många referat handlar även om själva undervisning och undervisningsmetoder, varvid det skapas en kategori för undervisningen.

På liknande sätt identifieras och skapas en kategori som benämns som ”Systematiskt kvalitetsarbete” samt även en kategori för ”Rektorns betydelse för undervisningen”. Därav har totalt fyra kategorier skapats, av vilka det går att komponera ihop en text. Ofta kan behöva flyttas tunt pusselbitar inom en kategori på ett sådant sätt att en text med bra flyt åstadkoms.

Punkt 4 – Essätexten och underrubriker skapas utifrån kategorierna

Utifrån framtagna kategorier och tillhörande referattexter bestäms underrubriker och slutligen huvudrubrik, som för denna essä var förutbestämd utifrån uppdraget. Men förstasidan till essän är möjlig att göra tilltalande och relevant för essätexten.

Punkt 5 – Referat skrivs ihop med egen text och essän färdigställs

Denna essä innehåller väldig få egna ord mellan referaten, samt få egna reflektioner och ingen egen text i avslutningen. Ändå blev betyget för denna text, VG (väl godkänd), men det ska tilläggas att andra essäer kan kräva mer egna reflektioner men inte nödvändigtvis.